Arsenjevs Liv - Ungdomen

""En underbar vacker bok"", ""Musik på prosa"". Horace Engdahl, TV4 Nyhetsmorgon ""Med sin lyriskt sensuella prosa lyckas Bunin inte bara återskapa det som var utan också väcka den flyktiga upplevelsen till liv. Han fångar ögonblicket och håller det fast, samtidigt som han låter det glöda i minnets aftonljus."" Sten Wistrand www.kulturdelen.com ?Arsenjevs liv ? utomordentligt översatt av Per-Olof Andersson som tidigare även gett Bunins novellsamling ?Mörka alléer? svensk språkdräkt ? är en roman av det storslagna och bemäktigande slaget. Denna breda episka skildring, med en nostalgins förföriska syn på ett förlorat land, är än i dag djupt gripande. Minnets bitterljuva melankoli och de svunna tiderna frammanas med en precision som ökar mottagligheten för årens snabba och obevekliga gång. Och den understryker vetskapen om att vi måste verka nu. Och här. På den plats, och i den tid, vi lever."" Crister Enander, Helsingborgs Dagblad Ivan Bunin (1870-1953) föddes i Voronezj i Ryssland. Familjen tillhörde en gammal adelssläkt med konstnärliga anor. Han började skriva tidigt och debuterade som poet men blev mest berömd för sina vackra och stämningsfulla prosaberättelser. Efter revolutionen lämnade han 1920 Ryssland och var därefter fram till sin död bosatt i Frankrike. I exilen skrev han sina mest fulländade prosaverk, bland annat den utsökta novellsamlingen ?Mörka alléer? och romanen ?Arsenjevs liv?. 1933 tilldelades Ivan Bunin, som den förste ryske författaren, nobelpriset i litteratur. ?Arsenjevs liv? är utan tvivel det mest betydande verket i Bunins mästerliga författarskap. Med denna roman fortsätter han den klassiska ryska traditionen av pseudo-självbiografiska barndoms- och ungdomsskildringar som går tillbaka ända till Leo Tolstojs barndomstrilogi. Huvudpersonen och berättaren Aleksej Arsenjev har lämnat Ryssland och bor i exil. Från det land som har ersatt det förlorade hemlandet för honom, reser han tillbaka i sitt minne. Den resan går till barndomen och ungdomsåren, familjen och livet på landet på familjens förfallna gods, den första stora olyckliga kärleken. Med vemod och längtan ser han tillbaka på den tid och värld som gick under i den ryska revolutionens fasor, och minnena av det förflutna får en skimrande poetisk dimension. Det är ett mästerverk som lyser av hänförelse och förundran inför livet, dess skönhet och sorg.