Zenos Bekännelser

Ett av den italienska modernismens stora verk i ny utgåva Efter att Italo Svevos två första böcker misslyckats publikt och helt ignorerats av kritikerna publicerade han på egen hand Zenos bekännelser [La coscienza di Zeno] 1923. Romanen kom att bli Svevos litterära genomslag, mycket tack vare vännen James Joyce som fick boken översatt till franska. I dag tillhör Svevo Italiens mest prominenta författare, och Zenos bekännelser - ett av modernismens mer framträdande verk - har haft stort inflytande på efterkommande generationer av italienska författare. Den neurotiske affärsmannen och inbitne nikotinmissbrukaren Zeno uppmanas av sin psykiater att självrannsakande skriva ned sina laster i en dagbok. På så sätt ska han kunna få bukt med sitt invecklade rationaliserande av sitt ofta moraliskt tveksamma beteende. Hans sista cigarett behöver nog trots allt inte bli den sista, och även om han försöker övertyga sig själv om att han älskar sin fru finns det godtagbara ursäkter till att fortsätta en utomäktenskaplig affär. I översättning av Åsa Österman och med ett nyskrivet förord av Torbjörn Elensky. ITALO SVEVO [1861-1928] var en italiensk författare och bankman, född i Trieste i dåvarande kejsarriket Österrike. Hans far var av tyskjudisk börd och hans mor var italienska. Svevos förstaspråk var den speciella venetianska dialekt som talades i Trieste, men han lärde sig flytande tyska och italienska. Svevo skrev sammanlagt tre romaner samt ett flertal noveller och pjäser. Han nådde framgång först sent i livet med sin sista roman Zenos bekännelser. Svevo var själv övertygad om han var förebilden för James Joyces romanfigur Leopold Bloom.