Nåt trassligt inuti

Aisha stod och väntade på mig utanför sin port. Vi gick alltid tillsammans, det hade vi gjort sen vi fick börja gå själva i trean. Hon måste ha sett på mig att det var något, för hon rynkade ögonbrynen och tog min hand när vi gick mot skolan. "Är det nåt?" Bara sådär, är det nåt? Det var därför hon var min bästa vän. &q