Subaltern 1(2010)

I Brev till en vän skriver den buddhistiske läromästaren Nagarjuna att det finns fyra sorters människor: de som går från ljus till starkare ljus, de som går från mörker till än djupare mörker, de som går från ljus till mörker och så de som går från mörker till ljus. Men vilken sorts människor tillhör vi, de spillror som befinner sig i den förnuftets natt som sänkt sig över västerlandet och förvägrat dagen dess skimmer? En som vägletts av en dylik fråga i sitt tänkande var historiefilosofen Oswald Spengler vars postumt publicerade dagboksanteckningar visar människan bakom tänkaren, barnet bakom mannen. En vision om västerlandets stundande undergång tycks också nära den essä om borgaren som Fjodor Dostojevskij skrev efter resor i Occidenten. Dostojevskij fångar den tragiska livskänsla som också är källsprånget för en annan förnuftskritiker, Miguel de Unamuno, och dennes törst efter något annat, något heligt. En levnadsstämning som skulle omvandla jordmånen för tänkandet till den grad, att så skilda författarskap som Heiner Müllers, E. M. Ciorans, J.M. Coetzees och bernt erikssons, tvingades sänka sina rötter i samma mull och hämta ord och tankar ur samma, alltmer utspädda livssaft. Kanske kan denna vandring i förnuftets gränszoner, ett område som alltid tycks ha väntat på sina stigfinnare, vara ingången till detta nummer av Subaltern. Medverkar gör bl.s. Theodore W. Adorno, Helen Andersson, E. M. Cioran, Penny Davenport, Ulf I Eriksson, Alex Kanevsky, Kajsa Öberg Lindsten, Heiner Müller, Ngrjuna, Oswald Spengler, George Steiner, Botho Strauss, Nikanor Teratologen, Miguel de Unamuno.