Tungan På Vågen - Vågmästare Och Balanspartier

Efter valet 2010 har vågmästarpolitik och tungan på vågen åter blivit heta begrepp i svensk politik. I Riksbankens Jubileumsfonds nya årsbok diskuterar statsvetare, historiker, idéhistoriker, medieforskare och politiska journa­lister politisk praktik på både kommunal och nationell nivå. Sverigedemokraterna och Miljöpartiet lyfts fram som aktuella exempel på olika sätt att bedriva våg­mästar­politik. Vågmästeriets historiska rötter presenteras, från den trolöse 1700-talspolitikern Pechlin via den frisinnade statsministern C.G. Ekman på 1920-talet. Utblickar görs mot vågmästar­situationer med mer eller mindre populistiska partier i andra länder. Slutligen presenteras en färsk opinionsundersökning om vågmästeri och maktfördelning. Innehåll: Björn Fjæstad & Jenny Björkman: Den omtvistade tungan Ulla Ekström von Essen: Ett dubbelt demokratiskt dilemma Tommy Möller: Vågmästare eller tungan på vågen? Lars Nord: Kungamakare eller bråkmakare? Barbro Hedvall: Vågmästeri, halvkoalitioner och blockpolitik Lena Wängnerud: Viner partipiskan hårdare i partier med vågmästar­roll? Mikael Gilljam & David Karlsson: Tungan på vågen-partier i Sveriges kommuner Hanna Bäck & Henry Bäck: Balanspartier i regerings­bildningar Lisa Bjurwald: Vågmästarna och ansvaret Ann-Cathrine Jungar: Populister i närheten av regeringen Mai-Brith Schartau: Ett land utan klassiska vågmästare Magnus Linton: Fascister på ministerposter eller fascister på vågen Sten Widmalm: Med kärnvapen som insats Patrik Winton: Sveriges första vågmästare Opinionsundersökning med kommentar