Förlorare - Noteringar Om 1800-talets Etos

Nittonhundratalet blev de totalitära ideologiernas århundrade men också den litterära modernismens. Inte minst den senare bidrog till att skapa en ny världsbild, verklighetsförståelse och livshållning. De litterära modernisterna blev segerrika i idéstrider som runtom i västvärlden kom att avsätta spår i det allmänna medvetandet, producera förgivettaganden och normer, föreställningar om vad som är naturligt och riktigt. Men vem var det som förlorade? Och hur såg dessa förlorares världsbild ut, deras verklighetsförståelse och deras livshållning? Vad händer om man vänder på perspektivet och försöker se historien och skeendet med förlorarnas ögon? Vilka som ingår i kretsen av förlorare kan i förstone verka förvånande. Där finns sådana som Herman Melville, Rudyard Kipling, Winston Churchill, Antoine de Saint-Exupéry och Karen Blixen. Genom att igenkänna dem som förlorare kan man fördjupa förståelsen av dem och ändra bilden av dem. Om författaren Peter Luthersson (född 1954) är docent i litteraturvetenskap, verksam vid Axel och Margret Ax:son Johnsons stiftelse. Han har tidigare varit universitetslektor vid Lunds universitet, kulturchef på Svenska Dagbladet och förläggare och vd på Bokförlaget Atlantis. I två studier Modernism och individualitet (1986) och Svensk litterär modernism (2002) har Peter Luthersson utmanat en förhärskande litteraturhistorieskrivning. I den andan är också Förlorare skriven. Röster om Svensk litterär modernism (2002) Luthersson får över huvud taget det välbekanta att framstå i nytt ljus. Han för en kamp om varje millimeter i den litterära gyttjan och delar ut betyg till både levande och döda forskare. Leif Zern i Svenska Dagbladet Friskheten i anloppet, den djärva perspektivförskjutningen, den språkliga briljansen och en ställvis infam karaktäriseringsförmåga gör detta till en av den svenska litteraturhistoriens mer läsvärda stridsskrifter. Stig-Lennart Godin för Bibliotekstjänst