I Havsbandet

 »Intendenten Borg var ingen naturdyrkare, lika litet som indiern dyrkade naveln, tvärtom hyste han såsom självmedveten och stående högst i den telluriska skapelsekedjan, en viss ringaktning för de lägre existensformerna...«  Fiskeriintendent Axel Borg ska se till att kvoter och förordningar följs i det vilda havsbandet. Han är en renässansman som förstår konst och litteratur lika väl som naturvetenskap; i mötet med de naturnära skärgårdsborna är han övertygad om att vara den dominerande. Även naturens krafter verkar lyda honom. Men när hans övermod ställs mot ytterskärgårdens isolering och umbäranden börjar psyket svika. Möjligen är det inte han som kontrollerar omvärlden, och möjligen är det någon annan som kontrollerar honom.  I havsbandet [1890] var Strindbergs tredje bok med skärgårdsmotiv, efter Hemsöborna och Skärkarlsliv. Detaljskärpan kommer delvis ur författarens intresse för naturvetenskap, vilket tillsammans med influenser från Friedrich Nietzsche och hans övermänniskoideal gör romanen till en lika skimrande som olycksbådande fallstudie.  AUGUST STRINDBERG [1849-1912] är en av de mest ryktbara, innovativa och produktiva svenskspråkiga författarna någonsin. Internationellt betraktas han som en av de största dramatikerna i modern tid, och många av hans prosaverk är tidlösa klassiker.