Mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med missbruk : slutrapport för ett trestadsprojekt kring kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och systematisk dokumentation

Föreliggande rapport beskriver ett trestadsprojekt kring öppenvård för unga med missbruk i Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet har sin upprinnelse i att flera nya specialiserade öppenvårdsmottagningar för unga med missbruk startats under början av 2000 talet. Det övergripande syftet med projektet har varit att öka kunskapen kring mottagningarna och deras besökare samt låta representanter från de olika öppenvårdsmottagningarna arbeta med gemensamt intressanta utvecklingsfrågor. Totalt har sju mottagningar deltagit i projektet. Från Stockholm har Maria Ungdomsenhet och PUMAN deltagit, från Göteborg Mini Maria Hisingen, Mini Maria Nordost, Mini Maria Väster och Mini Maria Centrum och från Malmö, Maria Malmö. Representanter från respektive mottagning har utgjort den projektgrupp som genomfört arbetet i trestadsprojektet. Projektet har framförallt bestått av tre delar: En inledande jämförande studie, ett långsiktigt gemensamt arbete med erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling samt ett arbete med att ta fram och implementera ett nytt gemensamt dokumentationssystem anpassat till mottagningarnas verksamhet. Den jämförande studien syftade till att beskriva och jämföra de deltagande mottagningarna vad gäller både organisering, metoder, insatser och målgrupp. Det som framförallt förenade mottagningarna vid inledningen av trestadsprojektet var att samtliga vände sig till ungdomar/unga vuxna som missbrukar alkohol/narkotika eller som riskerar att hamna i ett missbruk. Samtliga mottagningar er- bjöd också råd, stöd och behandlingsinsatser i form av öppenvård. Gemensamt för mottagningarna har också varit ett omfattande familje- och nätverksinriktat arbete, ett uppsökande arbete i syfte att nå ungdomen i ett tidigt skede samt en målsättning om att tillhandahålla ett brett utbud av både medicinska och sociala insatser. Inledningsvis fanns dock stora skillnader mellan mottagningarna vad gäller t ex organisering och huvudmannaskap, personalsammansättning, arbetsmetoder, dokumentationsarbete samt utbud av insatser. Under projektets gång har mottagningarna framförallt utvecklats i liknande riktning. Den jämförande studien innebar också en första gemensam kartläggning av mottagningarnas besökare. Sammanfattningsvis kan konstateras att det är en mycket bred grupp besökare som vänder sig till de sju mottagningarna, både vad gäller ålder, bakgrund, problem och behov. Mottagningarna möter allt från 13-14 åringar som kommer med sina föräldrar efter sin första berusning, till ungdomar och unga vuxna med ett etablerat narkotikamissbruk, omfattande kriminalitet och/eller stora psykiska problem. Även om vissa variationer förekommer mellan mottagningarnas besökare så finns samma breda grupp representerad på samtliga mottagningar. De ungdomar som kommer till mottagningarna har generellt en betydligt större problematik i jämförelse med samma åldersgrupp i normalbefolkningen medan de framförallt har stora likheter med ungdomar placerade på SiS- institutioner. Under hela projekttiden har det skett ett erfarenhetsutbyte mellan de deltagande mottagningarna. Tanken med detta utbyte har framförallt varit att ge deltagarna en möjlighet att dela idéer och erfarenheter kring arbetssätt och metoder samt beskriva och diskutera problem och framgångar inom verksamheterna. Ett mål med arbetet har varit en kunskapsutveckling vilken kan leda till ett utvecklingsarbete på de olika mottagningarna. Inom ramen för erfarenhetsutbytet har det även genomförts föreläsningar och presentationer kring möjliga modeller för att arbeta med utvärdering och metod- och verksamhetsutveckling. Det har också genomförts ett pilotprojekt med skattingsskalorna ORS (Outcome Rating Scale) och SRS (Session Rating Scale). Tanken med projektet var att testa om dessa skalor kunde vara ett bra instrument för behandlaren att få kontinuerlig feedback från klienten kring behandlingsrelationen och relevansen av behandlingsinnehållet. Erfarenheterna av projektet var framförallt positiva och idag använder flera av mottagningarna ORS/SRS i det dagliga arbetet. Erfarenhetsutbytet upplevdes generellt som mycket positivt och givande av projektdeltagarna. Framförallt upplevdes det som givande att få träffa behandlare från andra mottagningar som arbetar utifrån en liknande situation. Detta menar man har inneburit nya idéer kring och nya perspektiv på sitt arbete samt att man fått hjälp med en kritisk blick på den egna mottagningen. Deltagarna beskriver också hur man genom erfarenhetsutbytet erhållit en ökad kunskap kring modeller för metod- och verksamhetsutveckling. Den tredje delen i trestadsprojektet har utgjorts av arbetet med att utveckla och implementera dokumentationssystemet UngDOK. Dokumentationsarbete beskrevs tidigt som ett problemområde på mottagningarna och personalen uppfattar frågan kring systematisk dokumentation som ett svårt dilemma. Å ena sidan ses en utförlig och systematisk dokumentation som en viktig förutsättning för att säkerställa verksamhetens kvalitet och utve