Saturnus tecken (pocket)

Stormaktstiden: en tid av erövring och expansion, en nymornad nationalstat som går in i krig på utmattande krig. Rövade rikedomar och överflöd för hovet, en svältande befolkning i ett land med medeltida drag, där oknytt och troll fortfarande befolkar skogarna.   Mitt i detta står kanslern Axel Oxenstierna. Han är en slug man: en karriärist, krigsivrare och maktspelare. Samtidigt märkligt modern. Vem var han egentligen, adelsmannen som överlevde Linköpings blodbad 1600, som förlorade flera barn i sjukdomar, som arbetade, arbetade, arbetade?   Ulrika Kärnborgs roman ställer mannen Axel, »Oxpannan«, i centrum. Av Gustav II Adolf får han uppdraget att hämta hem prinsessan Maria Eleonora av Brandenburg. Giftermålet ska bli det perifera Sveriges biljett till den internationella arenan. Men drottningen är en person med en stark vilja och rivaliteten mellan henne och Oxenstierna om kungens gunst blir allt hårdare. Samtidigt följer vi dvärgen Lisbeta som blir Maria Eleonoras förtrogna.   "Saturnus tecken" är en romanfantasi om den man som la fundamentet till nationen Sverige, och samtidigt en suggestiv och brutal skildring av en brytningstid. Ulrika Kärnborg är författare, dramatiker och samhällsdebattör. Efter många år som journalist och kritiker romandebuterade hon med "Myrrha" 2008. Hon har också skrivit flera fackböcker. ”Ulrika Kärnborgs prosa är både suggestiv och stilsäker /…/ Jag ser fram emot den planerade uppföljaren, där drottning Kristina lär äntra scenen.”– Jenny Högström, Expressen   ”Vi ser ut att ha en svensk Hilary Mantel på gång, en författare som förmår att tränga bakom en knastrig eller panegyrisk historieskrivning och ge liv åt gestalter ur det förgångna. /…/ ’Saturnus tecken’ är en välskriven och mångfacetterad berättelse om mäktiga män, som offrar allt för sin stora uppgift och om deras mer eller mindre maktlösa kvinnor.”– Sven Nyberg, Norrbottens-Kuriren   ”Snart är jag som läsare helt förlorad och sträckläser romanen med bara kortare pauser, helt uppslukad av en fiktion som känns mera verklig än något jag läst på länge”– Björn Sandmark, Dala-Demokraten   ”så vibrerande och äkta att jag trillar rakt ner i 1600-talet utan filter.”– Oline Stig, Tidningen Vi