Brevbäraren som byggde ett palats

Södra Frankrike 1879. Ferdinand Cheval är en tystlåten lantbrevbärare som få ens lägger märke till. Under sina milslånga rundor dagdrömmer han om en värld full av sköna landskap och byggnader som han bara sett på vykorten som han delar ut. Under en av rundorna möter han änkan Philomène och när han får dottern Alice med henne vet han med ens vad han ska göra av sitt enkla liv. Han ska bygga ett stort palats åt henne. Alldeles själv. Några pengar har han inte, några kunskaper om byggande har han inte heller. Men en stenhård vilja, det har han. Under sina tio timmar långa rundor tittar han ut vilka stenar han kan använda och sen jobbar han tio timmar med sitt palats, sover fyra timmar och börjar sen om igen... dag ut och dag in, vinter som vår, helg som vardag, i regn som i sol, tills det är klart - efter 90 000 arbetstimmar, 33 år senare! Det fantastiska med ""Brevbäraren som byggde ett palats"" är att historien är helt sann. Chevals palats finns på riktigt och kan besökas där det ligger i Châteauneuf-de-Galaure någon timme utanför Lyon. 1969 blev slottet k-märkt på initiativ av kulturministern André Malraux och står där som ett monument över människans envishet, orubblig vilja och förmåga att förverkliga sina drömmer - hur oöverstigliga hindren än må verka vara. Filmen om denne extraordinäre man har blivit en ömsint och livsbejakande berättelse. Jacques Gamblin gör huvudrollen som Ferdinand Cheval och Nils Tavernier (son till Bertrand Tavernier) har regisserat.